“Han har frälst oss från mörkrets välde och fört oss in i sin älskade Sons rike. I honom är vi friköpta och har förlåtelse för våra synder. Han är den osynlige Gudens avbild, förstfödd före allt skapat.”
(Kol.1:13-15);
“Människan Kristus Jesus gav sig själv till lösen för alla.”
(1 Tim.2:5-6)
Den ende som kan “friköpa” oss från “mörkrets välde” (djävulens auktoritet och dominans över oss) är den som aldrig stått under det inflytandet: “människan Kristus Jesus, som gav sig själv till lösen för alla.”
Endast den syndfrie kan lösa ut de syndfulla.
Endast “den älskade Sonen,” han som hållit gudsbilden oskadd och intakt, kan upprätta fallna människor till sin ursprungliga bestämmelse som Guds avbild.
Friköpet innebär “förlåtelse för våra synder.”
Våra synder är hela vårt oberoende olydnadsliv.
Det måste bytas ut mot hans kärleksfulla lydnadsliv.
Den oäkta människan måste bytas ut mot den äkta människan
Han själv är vår lösen: endast “i honom” är vi friköpta.
Så länge vi står i oss själva och vill behålla vårt egenliv står vi under mörkrets välde och inflytande.
Vi är alltså inte friköpta förrän den älskade Sonen själv blivit vårt liv.
När Kristus blivit vårt liv, vår verklighet, är vi fria från allt inflytande av mörkrets furste.
Det finns ingen frihet utanför Kristus – endast “i honom.”
Vi är inte återupprättade till Guds avbild förrän vi är i “den osynlige Gudens avbild.”
Kristi död är slutet på vårt oberoende olydnadsliv.
Frälsning innebär att vi ger upp vårt egenliv, ställer hela vårt liv under Kristi herravälde och börjar leva ett liv i full lydnad för honom.
När den älskade Sonen lever sitt kärleksfulla lydnadsliv i oss är vi friköpta.
Han är den Ende som kan leva det äkta gudslivet!
