“Det är min längtan och mitt hopp att jag inte på något sätt ska stå där med skam, utan att Kristus nu som alltid ska bli frimodigt förhärligad i min kropp, vare sig jag lever eller dör.”
(Fil.1:20);
“Jesu liv ska uppenbaras i vår dödliga kropp.”
(2 Kor.4:11);
“Synden ska därför inte regera i er dödliga kropp så att ni lyder dess begär. Ställ inte era kroppar i syndens tjänst som redskap för orättfärdigheten, utan ställ er i Guds tjänst. Ni som var döda men nu lever, ställ era kroppar i Guds tjänst som redskap för rättfärdigheten. ”
(Rom.6:12-13)
Kroppen är inte ett hinder för andelivet – den är dess medel, dess enda redskap att uppenbara och manifestera Kristus.
Andelivet kan endast förverkligas i och genom vår kropp.
Därför måste kroppen ställas under Kristi herravälde och genomsyras av hans Ande: detta är vårt högsta ansvar som pånyttfödda människor.
Vi har fått gudslivet, Andens liv, med ansvar att förverkliga det, utöva det i vår kropp.
Men andelivet når kroppen endast via själen. Därför är sinnets/själens förnyelse och omvandling till ett andligt sinne/en andlig själ absolut nödvändigt (1/.).
Själen är kroppens liv, liksom anden är själens liv.
Vår kropp bestäms av själen, vår själ av anden.
Det stora arbetet i att lägga kroppen under Andens herravälde är själens förnyelse.
Vår själ är oerhört komplicerad och för det mesta illa förvrängd genom synden eftersom den är utsatt för den onda andevärldens illasinnade manipulation.
Själen är komplicerad, men kroppen är enkel. Den är själens uttrycksmedel: en förvrängd själ resulterar i en förvrängd kropp, en andlig själ formar en andlig kropp.
Själens omvandling heter “förnyelse” och är en lång och komplicerad process.
Kroppens omvandling sker genom “disciplin” och innebär att ställa sin kropp under Andens herravälde. Det är en enkel sak (2/.).
När demonerna är avlägsnade ur själen är det lätt att ta itu med kroppens demoner.
Kroppen är inte hindret för andelivet, den är medlet.
Förakta aldrig din kropp.
Förnedra den aldrig (3/.)!
(1/. Rom.12:2; Ef.4:23); (2/.1 Kor.9:24-27); (3/. 1 Kor.6:18)
