“Liksom den levande Fadern har sänt mig och jag lever genom Fadern, ska också den som äter mig leva genom mig.”
Johannes 6:57;
“Min själ törstar efter Gud, efter den levande Guden.”
Psalm 42:3
“Och detta är det eviga livet: att de känner dig, den ende sanne Guden, och den som du har sänt, Jesus Kristus.”
Johannes 17:3
Gud är “den levande”!
Vi bara lever – bara existerar.
När blir vi “levande”?
När vi dricker “den levande Gudens” liv.
Vad för slags liv är det?
“Evigt liv”: Andens liv, det andliga livet
Fysiskt liv är “existens-liv” – tillfälligt och dödligt.
Andligt liv är absolut liv, oförstörbart, evigt.
När äger vi det livet?
När vi “känner den ende sanne Guden – den levande Guden.”
Vad innebär det att “känna” honom?
Är det en intellektuell kunskap?
Nej!
En religiös känsla?
Nej!
Vad innebär det då?
Att äga samma liv.
När vi äger Guds liv “känner” vi Gud.
Gud är Ande.
När vi är födda av Anden “känner” vi honom i en djupt personlig kärleksrelation.
Gud är Kärlek.
Att vara född av Gud är att vara av Kärleken.
Kärleken har blivit vår natur och vi älskar Guds Natur, vi älskar Gud.
När vi älskar honom, “känner” vi honom.
“Evigt liv” är en personlig kärleksrelation med “den levande Guden”.
Endast den som älskar Herren Gud av allt sitt hjärta och av all sin själ och av all sin kraft lever i
egentlig mening.
Den som älskar sig själv över allt annat är död.
Egenliv är död.
Självcentrering och självförverkligande är helvetets port.
“Den Gud har sänt, Jesus Kristus” kom för att befria oss från oss själva.
När han har blivit vårt liv har vi “evigt liv”!
“Törstar” du efter det livet?
Nej, inte längre, jag har redan druckit av det.
Livsfara!
Vad menar du?
Det ögonblick du slutar dricka, börjar du dö.
Det andliga livets hemlighet: Ju mer du dricker, desto intensivare blir törsten – du vill bara ha mer och mer och mer!
Hur länge då?
Så länge du lever!
Du “har” bara det eviga livet så länge du oupphörligt dricker av det.
Gör du det?
Är du “levande”?
