“Genom Guds nåd är jag vad jag är, och hans nåd mot mig har inte varit förgäves, utan jag har arbetat mer än alla de andra – fast inte jag själv, utan Guds nåd som varit med mig.”
(1 Kor.15:10).
Paulus deklarerar att han är fullständigt nöjd med att vara den unika person han är och utföra den speciella kallelse Gud gett honom.
Detta är Guds vilja för oss alla!
Endast genom “nåden”, Andens liv, kan jag bli och vara den jag är: den fullständiga och unika person som jag för evigt är skapad och förutbestämd att vara och utföra den speciella kallelse Gud gett åt just mig.
Då är jag en äkta och synd-hatande person, utan behov av att hävda mig eller jämföra mig med andra.
Synd är det oberoende, falska egen-livet, där man ständigt måste jämföra sig med andra för att se att man inte är sämre än den eller den. Gud har ställt det livet under lagen, stängt in det under lagen, av flera olika skäl: dels för att förhindra dess värsta manifestationer, dels för att avslöja det och döma det till döden (1/.).
När vi har dött bort från det oberoende, falska synd-jaget och funnit vårt sanna jag “i Kristus”, Kristus-jaget, behöver vi inte längre synda.
Vi utvecklas alltmer till en hel och komplett person, helt nöjd med att vara vårt sanna jag och uppfylla vårt unika livsuppdrag. Varför skulle vi då “synda” – avvika från det, avvika från vårt sanna jag, från Kristus, vår djupaste glädje och från meningen med vårt liv?
Satan förstod sig inte på en människa som vägrade att avvika från sitt totala beroende av sin himmelske Fader och sin fullständiga lydnad för honom, oavsett hur Satan försökte locka och fresta honom att göra det (2/.). Han förstod inte att Jesus var komplett och hel i livs-flödet från sin Fader, Källan till allt han var och gjorde, och därmed hade all sin glädje och tillfredsställelse i att uppfylla hans vilja, inte sin egen, och leva för att behaga Fadern, inte sig själv.
Genom Guds nåd får vi leva i samma livs-flöde som Jesus gjorde, befriade genom hans Ande att vara äkta människor, lika honom i vårt dagliga sammanhang, smått eller stort: fria att slippa följa köttets onda begär av självtillfredsställelse, självhävdelse och jämförelse.
Då är vi verkligen äkta människor: segrare över synden och Satan!
(1/. Gal.3:22-24); (2/. Matt.4:1-11)
