“Vem vet vad som finns i människan utom människans egen ande? Så vet heller ingen vad som finns i Gud utom Guds Ande.”
(1 Kor.2:11)
Den här bibelversen uppenbarar två fundamentala och oerhört avgörande sanningar.
Den första: vi kan inte veta vem Gud till sitt egentliga väsen är utom genom Guds Ande.
Den andra: vi kan inte heller veta vem människan till sitt egentliga väsen är utom genom Guds Ande.
Varför är det så?
Därför att Gud till sitt egentliga väsen är Ande.
Och därför att människan till sitt egentliga väsen också är ande.
Människan kan alltså inte genom sitt naturliga förnuft varken utgrunda vem Gud är eller vem hon själv är.
Vårt mänskliga förnuft är begränsat till den synliga, fysiska verkligheten och har inga möjligheter att sträcka sig bortom den.
Gud existerar utanför och över den fysiska verkligheten, därför kan vi bara lära känna honom genom gudomlig uppenbarelse.
Vad innebär gudomlig uppenbarelse?
Att ridån dras undan till en verklighet som är oändligt mycket större och härligare än den synliga-fysiska: den andliga verkligheten.
När det sker, ser vi det som inget mänskligt öga har sett, hör det som inget mänskligt öra någonsin hört och förstår det som är omöjligt för det mänskliga sinnet att förstå (1 Kor.2:9-10).
Vi lär inte känna Gud bara genom att läsa om honom utan genom att umgås med honom.
Men för att kunna umgås med Gud måste vi ha samma liv som Gud.
Vi måste födas på nytt och bli hans barn.
Vi måste få del av samma liv som Gud, det andliga livet.
Då får vi andliga sinnen.
Då känner vi Gud.
Han blir en verklighet för oss.
Lika verklig och påtaglig som vår egen kropp och allt vi uppfattar med våra fysiska sinnen.
Våra liv blir helt förvandlade av denna visshet.
Men något sker som är ännu viktigare och mer livsförvandlande – som hänger ihop med detta: vi lär känna oss själva.
Vi lär inte känna oss själva genom att läsa avhandlingar och psykologiböcker om människan.
Människan är mycket mer än kött och blod, mer än psykologi – hon är till sitt innersta väsen en andlig varelse, och inte förrän vi blivit födda av Anden, blivit andliga människor, vet vi vilka vi egentligen är.
Den vetskapen lyfter oss upp till en helt ny nivå av liv och gör att vårt fysiska liv och den synliga-fysiska världen antar en ny gestalt.
Då ser och förstår vi allt omkring oss på ett mycket djupare och mer avgörande sätt.
Och livet blir underbart att leva!
Men det är möjligt endast genom Anden!
