”Så finns nu ingen fördömelse för dem som är i Kristus Jesus. Livets Andes lag har i Kristus Jesus gjort mig fri från syndens och dödens lag. Det som var omöjligt för lagen, svag som den var genom den köttsliga naturen, det gjorde Gud genom att sända sin egen Son som syndoffer, till det yttre lik en syndig människa. I hans kropp fördömde Gud synden. Så skulle lagens rättfärdiga krav uppfyllas i oss som inte lever efter köttet utan efter Anden.”
(Rom.8:1-4)
”Fördömelse” är Guds obevekliga dödsdom över allt den fallna människan är och gör i sig själv, driven av ”syndens och dödens lag.”
Den dödsdomen verkställdes på korset i Jesu Kristi kropp.
Innan denna dödsdom fått utföra sitt befrielseverk i en människa och utrota allt hon kan göra av sig själv, drivs hon fortfarande av ”slaveriets ande” (Rom.8:15), som är verksam genom ”syndens och dödens lag” – hon är ”slav” och inte en fri ”son” i verklig mening (Gal.4:1-7) – trots att hon blivit ett ”Guds barn” – och ”livets Andes lag” kan inte bryta fram med sitt frigörande och synd-besegrande livsflöde.
Domen föll på korset, men den måste drabba den enskilda människan.
När denna dödsdom drabbar en människa i djupet av hennes varelse klipps navelsträngen av till ”den gamla människan” (”köttet”), och den tynar sakta men säker bort.
Istället växer ”den nya människan” fram, driven av ”livets Andes lag” och blir allt starkare.
Vårt enda ansvar och högsta plikt är då att leva i en sådan intim kärleksrelation till Jesus att vi uppfattar och fullgör varje signal som utgår från Honom.
Att se till att ingenting stör denna organiska livsförbindelse med honom är helt avgörande för att ”livets Andes lag” ska kunna verka helt och fullt så att man förverkligar hans syfte med sitt liv.
Livets högsta glädjeämne blir då att vara den/där han vill att man ska vara och utföra det han vill att man ska utföra: fri från ”köttet” för att ”leva efter Anden”!
