“Min själ längtar efter dig om natten, anden i mig söker dig.”
Jesaja 26:9;
“Men den som är förenad med Herren är en ande med honom.”
(1 Kor.6:17);
“Och alla vi som med obeslöjat ansikte reflekterar Herrens härlighet som en spegel, vi förvandlas till en och samma bild, från härlighet till härlighet. Det sker genom Herren, Anden.”
(2 Kor.3:18)
Vad händer när vi törstar efter Gud med hela vår varelse och når honom med vår ande, börjar “se” honom med vår andes ögon?
Vi får en uppenbarelse av hans “härlighet” – av den ofattbart underbara och sköna person han är – i vår ande.
Vad leder det till?
En djup förälskelse.
Vad leder den till?
Vi vill bara se mer och mer av honom och dras därmed djupare och djupare in i honom, in i hans närvaro, in i “det allra heligaste”.
Vad händer då?
Vi blir “förenade med Herren” i en djup och intim kärleksförening: “en ande med honom”.
Vad händer då?
Det största och mest underbara som kan ske med en människa: en metamorfos börjar äga rum, en förvandling inifrån och ut av hela vår varelse.
Vad leder det till?
Vi börjar reflektera, återspegla honom: hans “härlighet” börjar synas i vår person, i vårt ansikte.
Detta är Guds Andes mäktigaste och viktigaste verk, den djupaste orsaken till att vi fått den Helige Ande.
Han har bara ett syfte och mål: att göra den älskade Sonen synlig i ditt och mitt liv.
Är det din djupaste och innerligaste längtan, din livstörst: det som griper tag om hela din varelse och driver dig in i det allra heligaste, in i Guds närvaro, för att få ser mer av Kristus och genomströmmas av hans livsförvandlande Ande-kraft?
