“Den som hör dessa mina ord och handlar efter dem liknar alltså en klok man som byggde sitt hus på klippan. Regnet öste ner, floden kom och vindarna blåste och kastade sig mot huset, men det föll inte, för det var grundat på klippan.
Men den som hör dessa mina ord och inte handlar efter dem, han liknar en dåre som byggde sitt hus på sanden. Regnet öste ner, floden kom och vindarna blåste och slog mot det huset, och det föll samman. Och dess fall var stort.”
Matteus 7:24-27;
“Var ordets görare, inte bara dess hörare, annars bedrar ni er själva. Om någon är ordets hörare men inte dess görare liknar han en man som ser sitt ansikte i en spegel. När han har sett sig själv och gått sin väg glömmer han genast hur han såg ut. Den som däremot blickar in i frihetens fullkomliga lag och blir kvar i den, inte som en glömsk hörare utan som en verklig görare, han blir salig i det han gör.”
Jakob 1:22-25
Gudomlig uppenbarelse är klippgrunden som vi måste bygga våra liv på.
Men det räcker inte, säger Jesus och hans bror Jakob!
Det räcker inte att vara “Ordets hörare” – man måste vara dess “görare.”
Gudomlig uppenbarelse måste leda till gudomligt liv.
Guds Ord är inte en filosofi, religiös lära eller tänkvärda och stämningsfulla betraktelser.
Det är levande och livsförvandlande.
Men bara om man lyder det kompromisslöst.
Vi känner inte till Ordets egentliga kraft och verklighet förrän det har fått förvandla våra liv till sin egen verklighet och blivit den klippgrund som vi bygger våra liv på.
Hur blir den det?
Vi måste gräva bort all “sand” ur våra liv tills vi stöter på “klippan”!
Vad är “sanden”?
Först och främst vår självrättfärdighet och alla egna prestationer och ansträngningar att leva kristenlivet, med andra ord all självtillit och egenförmåga. Vårt liv måste vara helt och hållet grundat på Guds nåd och inget annat (1/. Ef.2:8-10).
Vidare alla våra andliga upplevelser och erfarenheter, subjektiva känslor och intellektuell förståelse av Ordet. Det håller inte. Vi måse vara grundade på Guds Ords objektiva och orubbliga fakta.
Inte heller håller vårt eget viljebeslut att följa Kristus och vår överlåtelse till honom, hur viktigt detta
än är. Nej, Guds eviga utkorelse och beslut att frälsa och förvandla oss är den orubbliga klippgrunden som håller när vår vilja och överlåtelse skakas och vacklar (2/, Ef.1:4-5; Rom.8:29).
Något av det svåraste att göra sig av med är sin religiositet och fromhet, vilken Kristen samfundsbakgrund eller annan religion den än må vara formad av. Vi måste låta den Helige Ande avslöja och döma den religiösa anden genom Guds Ord och avsäga oss den, så att det enbart är Guds Ande som formar vårt andliga liv och driver oss framåt.
Varje uns av djup och envis olydnad och allt ifrågasättande av Guds Ords och Andes direktiv måste också grävas bort. Hur svåra och tuffa de ån må tyckas i den aktuella situationen.
Det Jakob säger är att vi måste böja oss framåt och blicka djupt ner i Guds Ord så att det får avslöja och döma allt som inte stämmer överens med Andens liv, “frihetens fullkomliga lag”, och sedan lyda denna lag oavsett vad det må kosta oss.
Då bygger vi vårt liv på den klippgrund som håller i livets alla stormar.
