“Vet ni inte att er kropp är ett tempel för den helige Ande som bor i er och som ni har fått av Gud? Ni tillhör inte er själva, ni är köpta till ett högt pris. Ära då Gud med er kropp!”
1 Kor.6:19-20
Frälsningen omfattar vår kropp – den är “köpt”, återlöst, betald med högsta möjliga pris: Kristi blod.
Herren Gud begär den åt sig, önskar att få äga vår kropp helt och fullt och vara fri att disponera den för sina syften.
Både djävulen och Herren begär våra kroppar.
Ingen av dem kan utföra något, kan inte förverkliga sina syften, i denna fysiska värld utan vår kroppar.
Kroppen är Andens manifestationsplats, dess enda instrument och uttrycksmedel i den synliga världen.
Därför gäller försoningen inte bara vår ande, utan i lika hög grad vår själ och kanske i ännu högre grad vår kropp.
Försoningens syfte kan nämligen inte förverkligas utan vår kropp. Kristus kan inte utföra det han vill i denna värld om han inte får tillgång till våra kroppar.
Försoningen blir verkningslös om den inte omfattar kroppen.
Därför mynnar hela Pauli undervisning om försoningen och rättfärdiggörelsen ut i orden om kroppen i kapitel 12:1, “Därför uppmanar jag er, bröder, vid Guds barmhärtighet, att frambära era kroppar som ett levande och heligt offer som behagar Gud – er andliga gudstjänst.”
Denna vers är Romarbrevets höjdpunkt och yttersta mål.
Allt det föregående blir verkningslöst om vi inte följer uppmaningen i dessa ord.
Så avgörande är kroppens betydelse!
